franfonstretpasommarvaders

Toner och minnen. Igen. YAPHET KOTTO - 'syncopated synthetic laments for love' väckte minnen till liv. När vi bilade ner till KÄLMAH och skulle se YAPHET KOTTO. I bilen så spelades p3 hiphop har jag för mig. Det kommer en låt med KEN. Och vi börjar asgarva. Det låter som han rappar nåt om bruna string. Men jag tror vi hörde fel. Kul som fan var det just då iallafall. Väl framme så hänger vi runt, ser en snubbe med snickarbyxor som vi skrattade åt. Kallade honom snickarn resten av kvällen. Än idag pratar vi om det. Det här måste varit sju år sen eller något sånt.

Sånt roligt har vi inte haft på länge. Men vi har haft våra stunder. Och fan vad jag saknar dom. Har inte pratat med dig på flera månader. Vet att du har ett helvete just nu. Men du har många som tänker på dig. Det snackas säkerligen massa jävla dynga om dig. Har hört flera olika versioner av vad folk har påstått att du gjort och hur det har gått till. Vägrar ta del i den här meningslösa  stormiga charaden. Önskar att du var här nu och kunde dra dryga skämt och snacka skit som vi alltid brukade göra när vi båda var på humör. Du är en av mina närmsta vänner och du kommer så förbli. Jag vet att du ångrar dig. Jag vet att du inte vill sitta där. Oljud och nitar. Det är ditt game.

Hoppas vi ses snart.